Från och med nu har även jag, Kropotkin, anslutit som skribent till denna blogg. Utifall någon av bloggens läsare framöver märker att åsikter avviker från varandra i olika inlägg så beror detta troligen inte på att en allvarlig mental sjukdom drabbat bloggens skibenten utan på att det är olika författare till de olika inläggen.
Jag har blivit huvudjagad (hädhöntad på slipsnissespråk) av Borch (vi känner inte varandra IRL; i riktiga livet) för mina humor och ironi (hans ord) då han läst på min andra blogg, Självgod och bitter, som också handlar en del om GAIS, men också en hel del annat. Vi får se på vilket sätt jag lyckas bidra till den här bloggen. Jag har några idéer men jag vågar nog inte gå ut med något innan det lämnat just idéstadiet. Mina sarkasmen är sällan något jag planerar, det bara blir så. Det lär la ta ett tag innan jag hittat min plats och tills dess får la Borch slå mig på fingrarna om jag går över någon sedlighetsgräns.
Överhuvudtaget tycket jag Borch initiativ att rekrytera mig är bra. Inte för att jag vill framhäva min egen förmåga utan för att det enligt min åsikt finns och har funnits mängder av små enmansprojekt på internet som handlar om GAIS. Lovvärt, men allt för ofta räcker inte en persons engagemang till för att ge något som inte redan finns. Det är både min och Borch förhoppning att genom att jag bidrar med några extra inlägg då och då kunna göra den här bloggen intressantare för besökare än två ensamprojekt - vi hoppas änna helt enkelt på synergieffekter.
När jag kom hit första gången hette bloggen Bobbie till EM 2008. Sedan bestämde sig Bobbie och hans yngre bror att börja spela för Kap Verde och bloggen bytte namn. Ända sedan Bobbie lyftes fram i Gepe som en framtida landslagsman har han ofta hamnat i fokus i media samtidigt som han haft svårt att uppfylla supportrarnas oftast högst ställda förväntningar. Om han flyttar till Sveriges huvudstad är det möjligt att han blir torr bakom öronen och skulle haft en chans att tas ut i ett landslag för de där menlösa vinterturneringarna, han spelar trots allt i ett Stockholmslag så han måste vara bra, men då kommer dörren vara stängd. Vi får se vad bloggen heter vid det laget. Samtidigt har Bobbie varit på väg till så många klubbar att jag tror att både jag och många andra kommer att bli förvånade när han till slut är borta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar