Lundgren kapten i tre år till

Efter gårdagens 'avslöjande' i gepe om att fyra av GAIS (så kallade) nyckelspelares kontrakt går ut till hösten så reagerar klubben (för en gångs skull?) snabbt och effektivt. Kapten Fredrik Lundgren meddelas officiellt ha skrivit på för ytterligare tre år (till och med 2011) med hela Göteborgs lag GAIS.

Dessutom skrivs det i gepes papperstidning att enligt Wallin ser klubben över möjligheter att ge Fredrik Lundgren en roll i klubben efter den aktiva karriären. Ett enligt min spontana reaktion utmärkt idé. Få spelare har ett sådant klubbhjärta som Lundgren och har dessutom alltid givit ett intelligent och trevligt intryck. Ett antal intryck som jag inte riktigt fått (på lite distans skall sägas) av en annan individ som gått från truppen till en roll inom organisationen.

De tre övriga spelarna vars kontrakt går ut är inga överraskningar, dessutom torde kontrakten gå ut för Henrik Dahl, Jóhann Gudmundsson och Daniel Nicklasson. För oss som följer klubben dagligen. Bobbie Friberg da Cruz önskan att få testa på spel någon annanstans är allmänt känd och ett urtjatat ämne. Wallin skall enligt uppgift ha goda förhoppningar att skriva nya kontrakt med David Durmaz skall likt Daniel Nicklasson. Prince Ikpe Ekong, som skulle vara i princip klar vid årsmötet i februari har däremot förvandlats till en långt dragen förhandling med en agent/orm med det misstänksamma namnet Innocent, så oskyldig att han inte tycks veta skillanden mellan brutto och netto - som hämtat från paradiser!

Att Henrik Dahl kommer att försvinna lär inte leda till några reaktioner. Fyra tvälingsmatcher hittills på en och en halv säsong är inget imponerande facit för en 34-åring. Gå tillbaka till Varbergs BoIS istället! Jóhann Gundmundsson är ett svårare val. Inte ordinarie i år, men ett par imponerade insatser. Om klubben väljer att vänta och se har jag all förståelse för det, även om Joi lockas till Häcken där pengarna finns.

Knackigt för Johan Mårtensson

Som bekant spelar den senaste i raden nyförvärv Johan Mårtensson just nu EM kval i Schweiz.
Dock har det inte gått något vidade för våran grönsvarta representant då Sverige förlorade öppningsmatchen mot Italien med 2-0 samt föll (idag) mot Frankrike med 2-1. Johan fick hoppa in 75' match minuten mot Italien men fick börja från start mot Frankrike.

En match återstår och detta mot Schweiz. I och med de båda förlusterna spelar inte Sverige EM-slutspelet 14-16 Juli i Tjeckien.

11 omgångar spelade...

Vet inte om man kan säga att ”halva serien” har gått då det bara spelats 11 omgångar av 30. Men så är fallet i Allsvenskans upplaga 2008.

En serie där GAIS bjudit upp till vals och mäktat med att hålla nollan i 7 av (som sagt) 11 spelade matcher.

En serie där GAIS varit obesegrade de senaste 7 omgångarna då de mött lag som Skansens apor (DIF), DSS och Bäbisblå (MFF)

En serie där GAIS inte förlorat en enda hemmamatch och vunnit 50 % av lagets hemmamatcher.

En serie där GAIS mittfältare Bobbie Friberg José da Cruz gått ner och lirat mittback och gjort det föredömligt.

En serie där 3xElm dominerat, samt långa inkast verkar vara ett vinnande koncept för Ljungskile på Starke Arvid.

Med spänning och förväntan om top 9 placering går vi mot en höst där omgång 12-30 ska spelas av. Vem vet kanske lyckas vi göra mål mot dem så kallade topplagen också.

I väntan på CL-finalen

När många av oss sitter och fördriver tiden i väntan på en helt engelsk final i den ryska huvudstaden kanske det är ett lämpligt tillfälle för att påminna om en annan match i samma stad, som då var huvudstad i ett annat land; Sovjetunionen.

Följande text är något jag grävt fram från internets djupa avgrund och som från början publicerats i Gårdakvarnens tidning nr 1 år 2000. Om författaren Peo Ek har något emot att jag lägger upp texten här så skall jag omedelbart ta bort den. Själv är jag inte torr nog bakom öronen för att ha varit med på tiden då denna saga utspelade sig.

GAIS i Moskva

GAIS i dom europiska cuperna ! Det kanske känns lika avlägset som Lösnäsvallen just nu, men bara för elva år sedan var det en realitet, GAIS hade via sin bronsplats 1989 kvalificerat sig för UEFA cupen. Den stora drömmen var att få möta Glenn Strömbergs Atalanta, vilket skulle vara ekonomiskt bra för GAIS, (Denna historia utspelades sig för elva år sedan då GAIS hade ont om pengar…) Samt att få Gaisa loss i Italien, det hade inte gått av för hackor.

Saltholmen Juli 1990:
-”Helvete också, har ni hört ? Det kunde man ju för fan räknat ut på förhand !
Jag kommer fan att ta bonnpermis från lumpen, jag skall med till Moskva, så är det bara !!! ” skrek en upprymd och knäckt P-Mats på Saltholsmskajen mot Styrsö.
Mats hade precis fått reda på lottningen i Uefacupen och givetvis blev det inte Atalanta, utan in i dåvarande Sovjetunionen skulle man gaisa till det, mot Moskvas Västra Frölunda, Torpedo Moskva.
Som en liten europeisk förrätt skulle GAIS möta danska laget Bröndby i tipscupen, och man valde att lura ut Peter Schmeichel och Faxe Jensen till denna ö, för att klå upp dom med 3-2 !
GAIS vann förövrigt hela sin tipscupserie efter tunga segrar mot Karlsruhe och Hansa Rostock, man
inkasserade 150 000 kronor som kunde slängas i den bottenlösa gaisbrunnen.
GAIS hade spelat Uefa cupen redan 1975, inför mäktiga 1 776 personer knäckte Pålle på egen hand SLASK från Polen med 2-1 på Nya Ullevi. Returen i Wroclaw blev dramatisk, GAIS hade länge 2-3 (båda målen Hasse Johansson) vilket skulle innebära att GAIS skulle gå vidare.
Men antagligen var det någon gaisare där som sjung ”-vi skall slå dom jävlarna alt. segern är vår” för i 89 minuten satt polackernas 4-2 mål som en strut bakom Uppling ! Gaistränaren Vilmos Varsesgi hade klagat på den grekiske domaren i ett tidigt skede och blev uppvisad på en plats på läktaren brevid två poliser.
Om dessa två var en polsk förlaga av Östen & Bohlin förtäljer inte historien, Jersy & Gregorszcack kanske…

Horizont…
I början av nittiotalet följde en kabel-tv boom i Sverige.
Nu kunde man avnjuta MTV, Eurosport samt även den sovjetiska kanalen Horizont, som förutom oändliga nyhetsprogram även visade schyssta sportsändningar.
Så när eurosport visade monstertrucks och traktor- pulling, så kunde man glida över till Horizont som kunde visa brutalt fräck Trabant racing (östtyska bilar) och ännu bättre, sovjetisk fotboll i toppklass.
Matchen Torpedo-GAIS var med i program agendan. Detta gjorde att många gaisare inte brydde sig om att åka, -”Nja den går ju på teve”…
Naturligtvis plockar svenska kabel tv bort Horizont och GAIS ur tablåerna veckan innan GAIS skall lira…

Mockba 18 september 1990
Lugnt och säkert landade planet på en av Moskvas fyra flygplatser, vissa hävdade att det var fem eftersom tysken Mathias Rüsht hade landat med sitt plan på röda torget året innan, hur som helst så lotsade utmärkte guiden Johan ”Red-top” Larsson den femtiotal brokiga gaismobben till passkontrollen.
En viss otålighet spred sig i ledet och bandaren med Beatles ”Back in the USSR” spelades påpassligt upp.
De sovjetiska passpoliserna smålog bara när Torben och Red-top körde lite luft-richenbacher samt höfnerluftbas framför dom.
Samtliga kom igenom utan strul, det var väl bara en liten målarfirma från gbg som hade stärkt sig lite väl starkt.
Och dom började bli lite brötiga, och det var la sådär med GAIS intresset med dessa tio, sprit och unga ryska kvinns prioriterades.
Väl framme på hotellet fick Red-top slita hårt. Gamle Tore Klintberg krävde plötsligt eget rum. Folk böjade fyllna till och började bli osorterade.
Jag och en av Ståhl bröderna beslöt oss för att dela rum på det olympiska ryska hotellet.
Den gode Ståhl hade jäkligt mycket bagage med sig, han hade länsat hela släktens garderober på bizzara sextio och sjuttiotalskläder, som han skulle skänka till ryssar som han tyckte kunde behöva bli lite upphottade…

Eftersom det blev ganska sent så stannade nästan hela gänget kvar på hotellet och dess nattklubb. De som inte hade varit smarta nog och hade handlat på sig pilsner på planet, fick hålla sig till godo med det ryska söta körsbärsvinet, samt härligt gröna övermogna bananer som tilltugg, det var det som fanns.
Ganska mycket rysk ungdom var där och dom hade en platta att spela, det var Depeche modes senaste och låten ”Enjoy the silence” spelades på repeat.
En av Rikard röds kompisar, tyckte att det blev lite väl mycket synt, så han ställde sig och körde ”Honkty tonk woman” helt på egen hand mitt på dansgolvet.
Luft-fender-telecaster var hans instrument. Han skrek även ”-Give us back Raul !!!” (Wallenberg) för första gången, det skulle nämnas åtaliga gånger mer !
Den gode Bengt Kihlberg tyckte vi skulle ha en efterfest på något rum , han föreslog givetvis inte sitt egna, utan tyckte att jag och Ståhl skulle stå för rumsfacilliteterna. För att få en viss nivå på det hela så fick vi som tur med reseledaren Red-top och Torben, två stabila killar.
Så efterfesten blev ett par djupa timmar konversation istället, som fick Bengan nästan att somna, så när han gick för att koja, passade han på att bonka i väggen ett par gånger innan han gick, så det ukrainska paret brevid började kackla å väldigaste…

Mockba 19 september 1990
Efter en sedvanlig halvtimmesväntan på en nykär Bengt Gellinskog, så kunde den guidade bussen ta oss på en guidad tur. Målerifirmans natt hade varit tuff, så det tog några stänkare innan dom kunde börja skryta om sina nattliga bravader.
De unga ryskorna som jag och Ståhl försökte bjuda övermogna bananer, tyckte att de goa målerigamängerna från götet var intressantare, i vart fall plånböckerna, och nu satt dom och skröt detaljrikt och högljutt till
min och Ståhls förtretelse, man kunde börja ana att dom höll på ett annat randigt lag.
Väl på marknadsplatsen var Jönsson förtvivlad, den manlige ryske guiden hade övertygat många att växla in till rubel, men dollars och ciggaretter var mycket tyngre valuta. När jag frågade en rysk försäljare vad hans kompletta ryska fotbollsnålssamling kostade, så visade han tre fingar till mig. Jag undrade sålunda tre limpor? Njet tre cigg ! Men jag gav honom ändå en limpa.
Längre bort stod Jönsson och hade monopolpengsångest och kunde inte köpa satintavlan med gråtande barn…

Torpedo-GAIS
Efter en sedvanlig halvtimmesväntan på en nykär Bengt Gellinskog, så kunde vi äntligen åka mot stadion.
Det kändes ungefär som att åka till vilken borta match som helst, bandaren stod på ”Space truckin” med Deep Purple rockade klart fetast på Moskvas leriga gator.
Framme på arenan som påminde om ett sunkigt värendsvallen, så köpte man lite Torpedo krims-krams och strosade runt lite. Men nu var det tio minuter till match start, så nu fick vi lite brådis. Då körde de trettio ryska soldaterna en maktdemonstration och sa att vi var för fulla och inte kunde komma in.
Paniken bröt ut, den kvinnliga ryska tolken började gråta, Gellingskog skrek ”-Jag skall fanimej ringa Lennart Johansson på Uefakontoret det första jag gör när jag kommer hem !”
Tio minuter försenade kunde vi dock smyga egenom spärrarna, och då sket soldaterna fullständigt i oss.
Men å andra sidan sken ljustavlan redan 2-0 till Torpedo Moskva så det känndes ju sådär…
Klart försenad klämde man in sig i klacken, det spöregnade, var åtta plusgrader och vi var omringade av 350 ryska soldater med östtyska schäferhundar. Två stycken rekordeliga vattenkanoner läckte som ett
Gaisförsvar, och brummade hotfullt, någon ”pitchinvasion” kändes aldrig aktuell.
Några klacklegendarer utmärkte sig dock. Ett välbekant nylle hade givetvis tagit sig igenom hela det sojetiska säkerhetssystemet via tåg.
Nu stod Lennart Cooper där i vanlig god stil och flinade.
En annan kille som vi kan kalla Bobby, hade med dödsförakt, och i gammal god Markarydsanda plankat in på denna taggtrådsgulaginrättning, en Mathias Rüsth light helt enkelt.
I paus hade stod det 4-0 till ryssarna, målerigänget började nu prata gamla blåvita minnen, vackra Valencia, Dundee by night mm. Facilliteterna var begränsade, så några stycken gick runt och frågade om dom hade sett Raul i närheten. GAIS spottade upp sig i andra halvlek. och Mikael Göransson hyfsade siffrorna till 1-4.

Den ryska televisionen var inte så impade av laget GAIS.
Men supportrarna gjorde enligt den ryska guiden stort intryck på kommentatorerna. Klacken stödde bra i 90 minuter, samt en bodybuildande gaisare stod i bar överkropp i regn och åtta plusgrader.
Stämningen på bussarna till hotellet var naturligtvis dämpade, bara Bengt Gellingskog trodde på en vändning i returen, ”-GAIS löser detta” sa Bengt.
Raul lös också med sin frånvaro.
Sent samma kväll bestämde sig några att åka och hälsa på det hotell som Gais-spelarna bodde på.
Vi andra valde de gröna bananerna och rötjutet ytterligare en natt.
När jag sedan åker upp till mitt rum på våning tio, uppenbarar sig en helt bizzar figur iklädd bara y-fronts kallingar, som står och stöter på den stackars ryska receptionisten.
Som den redige jävel man är, så beslutar jag mig att leda snubben till sitt rum för att undvika vakter som inte skulle vara så bödiga mot honom.
Jag upptäcker att han har ett otroligt ärr på kroppen. Det skulle visa sig att denna man som var från Varberg, hade en gång på fyllan, krypit ut på motorvägen och somnat, tyvärr väckte en långtradare honom bryskt.
Han överlevde dock, och efter några månader i resirator kunde han återigen tokgaisa på nytt.

Hemresa
En ny guidad tur i Moskva, Duman, Röda torget, guldlökkupolerna samt ett Mc Donalds med 300 meter kö får vi uppleva, att vi inte har en chans att komma in och få oss en rysk Big Mac, upplevs nästan som ett större nederlag än 1-4 förlusten.
Våran vän Bobby har inte dragit ned på tempot utan toppar formkurvan lagom till flygplatsen, pga av flygsäkerheten nekas han att följa med. ”-Keep Bobby and give us Raul instead” manar någon vid gaten. Bobby får vakert vänta ett dygn.
På planet är ett baseballag från USA med, det anrika Chicago Cubs har varit och uppvisningspelat i Sovjet.
Dom verkade sakna Mc Dougglas ännu mera än vi.
Åter på Landvetter och sist ut av alla blir Varbergssnubben, han satt ensam och sov vid bagageutlämningen, vi hjälpte honom på bussen mot stan och efter det har jag aldrig sett honom, nägonsin.
Ett märkligt GAIS europaäventyr är över, och samtidigt på ett regemente någonstans i Skövde tränade P-Mats marcshanträden med full stridspackning.

"Sveriges nästa Linderoth"

Killen som anses vara Linderoths efterträdare i Blågult är som alla vet sedan tidigare Grönsvart. Det är så klart Johan Mårtensson vi snackar om, Johan är född -89 och anses vara ett av sveriges största framtidsnamn. Johan ansluter till Grönsvart under slutet av Juni men nu redan innan övergången är klar har Mårtensson-supportrar startat en FAN-sida med massor av utklipp om övergången till GAIS. Den som känner för att gotta sig i lovord och mer information om övergången kan besöka följande andress: WeLoveJohan.com

Holland, Schweiz, Tyskland och de Brittiskaöarna kan bli Bobbies nya bostadsort

Enligt uppgifter från FotbollDirekt och Bobbies agent Jan Olsson är Bobbie på väg bort från GAIS och Sverige för att testa vingarna i Europa. Som alla vet har det varit ett jävla tjôt denna vår angående Bobbie Friberg da Cruz vara eller inte vara i Grönsvart. Dem senaste uppgifterna angående Bobbie är att Jan Olsson försöker arrangera en försäljning av Bobbie nu under sommaren för att GAIS sak kunna få så mycket av kaka så möjligt. Klubbar från Holland och Tyskland verkar vara mest intresserade men det finns även ett intresse i England samt Scottland. Även Norska Fredrikstad är återigen intresserade av att få köpa likaså är fallet i Helsingborg då man söker efter en ersättare till Andreas Granqvist.

Om Grönsvart ska lyckas få några pengar av Bobbie får dem allt ta och sälja honom nu och eventuellt inkludera en vidareförsäljningsklausul. Dock måste man ut och leta mittbackar om detta blir fallet.

Bobbie, troligtvis inte sista gången, aktuell för HIF

Då är det väll 3-4 gången i ordningen som media skriver om allas vår egen offensiva/defensiva kraft Bobbie Friger José da Cruz är ännu igen på väg till Nordligaste Danmark och Skånelaget Helsingborg. En försäljning av Bobbie ses som obefintlig då vi redan har problem med vårat mittbackslås, anser jag som subjektiv supporter. Visst Ekunde kommer tillbaka efter EM uppehållet men fråga är hon han håller hela vägen och pallar med 19 Allsvenska fotbollsomgångar. Behåll Bobbie och låt han gå som Bosman i Höst istället.

Klubb TV GAIS: En kanadick och en Brasse på prov

Framtida GAISare i Landslaget

Det senaste av rade nyförvärv, Johan Mårtensson, har blivit uttagen till P19 landslaget och ska spela EM kval i Schweiz.

Johan ansluter till GAIS trupp sista Juni och är då klar för spel.

Stort grattis Johan!

GAIS bjuder in en Jänkare och en Ghanian

Ghanian EM uppehållet har precis börjat, då bjuder GAIS in två spelare från andra sidan atlanten. Det är målvakten Matt Pyzrowski och mittfältaren Reuben Ayarna. Båda spelarna tränar med Grönsvart fram till slutet av maj-månad. Reuben Ayarna är 22 år och spelar på mittfältet samt sägs vara en riktigt duktig mittfältare. Båda spelarna är som sagt på provspel och beslut om övergång inom sommarfönstret är inte aktuellt. Måhända att en övergång blir aktuell i december.

Reuben Ayarna

Se Höjdpunkter från GAIS-ÖSK 3-0

Klicka på bilden.

GAIS 3 - 0 Örebro SK

Vårens sista match och ett avgörande läge för ett GAIS som ofta presterat bra mot förväntade topplag men vars spel gott i baklås mot sämre motstånd som krympt ytor och jobbat hårt. En seger och GAIS kan börja snegla uppåt i tabellen, poängtapp och avgrunden kommer närmare då de förväntade bottenlagen då och då sprattlar till och tar sina poäng. Fast ärligt talat, för gaisare känns de flesta matcher som sexpoängsmatcher - även träningsmatcher.

Lag: [4-2-3-1] D. Jankulovski; K. Gustafsson, B. Friberg da Cruz, A. Tobiasson, D. Durmaz; P. Ikpe Ekong (85' J. Lundén), F. Lundgren; D. Nicklasson (38' E. Hédinsson), W. do Carmo, L. Patjadzjan (59' T. Lycén); D. Morais Reis.

Samma laguppställning som mot Malmö FF således; en match där GAIS bitvis spelade mycket bra.

Men slutet var som bekant sämre. De första fem minuterna är det snarare ÖSK som tar kommandot och jag oroar mig väldigt för att GAIS inte skall vara på tårna. Efter bara några minuter så slarvar David Durmaz med bollen, ett läge uppstår och Dime Jankulovski är så när att trassla till det för sig och för laget. Dimes högstanivå är väldigt hög men hans lägstanivå är avgrundsdjup. Som tur var har vi sett väldigt litet av den varan i år, men då hans sista ingripande mot di blåe var diskutabelt oroar jag mig för att nu är målvaktens fina spel till ända för den här säsongen. Som tur är går det vägen - att släppa in första målet mot ett bottenlag som ÖSK skulle troligen vara förödande för GAIS - och Dörr-mats gör återigen en gedigen insats matchen igenom. Efter en något trevande inledning av spelet den här säsongen har han skött sig allt bättre i rollen som ytterback. På sin numera ordinare mittbacksplats är Bobbie Friberg da Cruz följsam och läser spelet väl. I första halvlek oroas försvaret flera gånger av den snabba Tevez-look-a-liken Nordin Gerzic.

Det la inte precis någon spektakulär eller chansrik första halvlek som det sedvanligt mediokra pubilkantalet får bevittna. Om jag inte missminner mig fullständigt 4-3 i avslut och 2-2 i avslut på mål. Ja, det kommer ett mål till GAIS förstås: kaptenen och kämpen Fredrik Lundgren nickar ner en boll till Wanderson do Carmo som vid straffområdetslinjen drar till ett skott rakt upp i krysset. 1-0 till GAIS och sedan lämnas bollen i högre utsträckning över till ÖSK som inte mäktar med att skapa många chanser - fast det räcker ju med bara en chans... Daniel Nicklasson får återigen starta som vänstermitt och gör återigen en bra initial insats. Tyvärr drar han på sig en skada och får linka av redan i 38:e minuten för Ejyolfúr Hédinsson som vi alla förstår kommer att göra en gedigen insats, löpa mycket men kanske inte skapa så värst mycket framåt.

Jag sa att första halvlek var föga underhållande? Ja, första 40 kanske vi skall säga; därefter händer nämligen en hel del. Tidigare har någon på den grönsvarta tankesmedjan gais.nu påpekat att Daniel Morais Reis borde väljas som anfallare då han gör Wanderson bättre. Den här dagen hade den unge brassen - 22 år fyllda idag - lust med mer än så och var hela tiden aktiv framåt. I sluten av halvleken rusar han och en av motståndarnas mittbackar efter en boll och det hela slutar en en rejäl krock mellan tre spelare när målvakten kommer flygande. Lite oväntat blåser inte domaren av, Daniel Morais ligger i straffområdet nära bollen och försöker liggande skjuta den i mål. Hade han varit lite mer kylig hade han kanske kunnat resa sig och göra ett bättre avslut. Nu studsar bollen istället vid stolproten - utanför. Mittbacken får bäras av på bår för att sys med 17 stygn och när domaren till slut blåser igång spelet igen ser jag bort mot ÖSK:s målvakt och noterar att han inte ser vidare stabil ut han heller. Om GAIS bara hinner får till ett avslut innan halvtidspaus så kanske... Och det lyckas vi faktiskt med. Daniel Morais Reis är återigen framme, lyckas spela bollen runt en nyinbytt innerback medan han springer runt på yttersidan, får tag i bollen och skjuter mellan benen på en annan Örebroare, bollen tar lite på ena benet och ställer den instabila målvakten. 2-0 till GAIS efter två avslut på mål. För den sakens skulle känns det inte orättvist. De två brassarna tillsammans med Levon Patjadzjan har flera gånger skapat flera andra goda halvchanser.

Två måls ledning i halvtid känns änna gôtt. En poäng är så gott som säkrat. ÖSK har bytt ut sin skärrade målvakt. Kommer nu GAIS spela på säkerhet? Inte riktigt. Levon kommer snabbt fram på sin högerkant och slår in bollen till the dynamic duo (brassarna) i straffområdet. Daniel skjuter på målvakten, bollen studsar ut till Wanderson som spelar över till en helt ren Daniel Morais Reis som gör 3-0 redan i den 47:e minuten. GAIS har en anfallare som gör mål, två mål. Vi får hoppas att detta håller i sig och inte blir ett tillfälligt gästspel som målskjut (tänk Anton Holmberg och två mål mot HBK hemmamatchen 2007). Det är inte något som födelsedagsbarnet verkar ha tänkt sig. Han viftar efter sitt andra mål tydligt och klart när och vart han vill ha bollen. Då 2-0 kom med flera minuters övertid ser det lite lustigt ut på resultattavlan: först gjorde Daniel Morais Reis 2-0 i 49:e minuten och sedan 3-0 i 47.e minuten.

Nu bestämmer sig MP för att börja lufta bänken. Tommy Lycén får komma in för den hårt arbetande armeniern och gör ett rätt bra inhopp med några skott och något bra inlägg. ÖSK har förtvivlat svårt att skapa något framåt och det blir allt mer uppenbart varför laget har skapat så pass få mål. Vi som dagligen neggar kring GAIS oförmåga att komma till bra avslut har det bra i jämförelse, ÖSK kommer knappt till några avslut alls. Det är frågan om ett par hörnor och ett bra läge i där Örebroaren fäller sig själv och skriker efter straff - det blir en tung resa tillbaka till Örebro, staden där ingen vill bo. Att de inte lyckas skapa några chanser beror verkligen inte på att GAIS drar sig hemåt och spelar på resultatet. Istället blossar kreativiteten upp när anspänningen släppt. Under en tiominutersperiod i mitten av andra halvlek spelar GAIS i praktiken med ett system knappt setts till sedan innan Herbert Chapmans dagar.

Seger och sju matcher i rad utan förlust är ett hyfsat slut på vårsäsongen.

Inför GAIS - ÖSK

Det blir "Sista" på många plan imorgon på Ullevi. Sista hemma matchen iför EM uppehållet, sista matchen innan EM uppehållet och möjligtvis sista matchen för Bobbie i Grönsvart anno 2008.
GAIS kommer till matchen utan Sheriff Suma och Jóhann Gudmundsson som lämnar plats för Tommy Lycén samt (tillbaka från avstängning) kille som skjuter hårdast i nord Europa Björn Andersson. I övrigt är laget i takt jämnt emot senast mot MFF. Om GAIS nu ska ta ett steg högre i tabellen är det ett måste för Grönsvart att vinna imorgon. Det är också viktigt att avsluta vårsäsongen på ett bra sätt och därmed bärga en 3 poängare.

Örebro Sport Klubb har mörkat ev. Lag uppställning inför morgon dagen men spelare att hålla ett extra öga på är mittfältarna Patrik Anttonen samt Göteborgs bekantingen Samuel Wowoah.

Bobbie räknar med att gå som Bosman

Som alla vet så har Bobbie Friberg da Cruz ett halv år kvar på sitt kontrakt med GAIS. För att Grönsvart ska kunna få pengar för Bobbie vid en eventuell flytt måste Övergången ske nu i sommar. Men Bobbie räknar med att han kommer spela klart den säsong han påbörjat med GAIS för att sedan se sig om för en annan klubb. Detta meddelade Bobbie i en intervju för Grönsvartgbg.se.
å här stod det i intervjun.

"Hur surt känns oavgjort mot Malmö?

- Tja, det känns som en klar förlust. Vid deras mål ropar Dime klart och tydligt att det är hans boll men Prince blir osäker och vi tappar poäng mot ett lag som alltid har tur.

Du har blivit mittback och fått mycket beröm, hur trivs du?

- Kalasbra.

Det gick ändå fort för dig att hitta rollen?

- Ja, fast det är inte så konstigt. När jag var junior spelade jag som mittback så det är inga problem att gå in i rollen igen.

Vad tycker du om vårsäsongen?

- Vi gör starka matcher mot s.k. bättre lag men kan inte föra och avgöra matcher. Jag får väl säga att det är en okej säsongsstart.

Hur går det för bror din?

- Bra, han spelade hela matchen mot Torslanda senast och det fungerar fint.

Det finns en möjlighet att Örebromatchen blir den sista för dig i GAIS, något du tänkt på?

- Det har jag inte tänkt kring alls. Visst, om något väldigt bra skulle dyka upp så kommer jag fundera på det men jag är helt inställd på att spela resten av säsongen i GAIS.

Varför kommer GAIS slå Örebro?

- För att vi skall jobba lika hårt för varandra som vi gjorde mot Malmö och att vi inte skall tro att någon annan skall ta löpningen eller inspelet istället för en själv, vi skall ta ansvar."

Malmö FF 1 - 1 GAIS

Typiskt GAIS. När man hoppas eller till och med räknar med en seger blir det förlust eller möjligen oavgjort efter krampaktigt spel - som senast mot IFK Norrköping - och när man mer eller mindre räknar med noll poäng och endast hoppas slippa förnedringar - som årets bortamatch mot Kalmar FF - så sitter man (läs: står, skriker och bankar) där och känner sig bestulen på två poäng efter att ha dominerat mot ett förväntat topplag. Är det någon som undrar varför jag kallar mig själv för bitter?

För visst är Malmö FF ett storlag - att GAIS en gång i tiden var, och återigen hoppas bli, ett storlag är något vi oftast glömmer bort när det väl kommer till match. Som många andra neggare förväntade jag mig förlust. Nere i soliga Skåne hade Rolle och Batongen bytt ut träningsoveraller mot matchade finkläder (måhända en delbetalning i Italienska kläder när Zlatan Ibrahimovic gick från Ajax i Amsterdam till Juventus i Turin) var förväntningarna troligen stora bland de över 13 000 åskådarna. Endast en liten klick grönsvarta på en av Sveriges kanske bortasektioner hoppades på ett mirakel.

Jag var inte en av dem. Som lat marginalare valde jag att avnjuta (?) matchen på en krog vid Wieselgrensplatsen, alltid en vinst när man slipper ta sig över älven. Wieselgrensplatsen after dark - när det vanligtvis dominerande inslaget av äldre tanter gått hem för att se rapport, äta kvällsmat och gå och lägga sig.

Lag: [4-2-3-1] D. Jankulovski; K. Gustafsson, B. Friberg da Cruz, A. Tobiasson, D. Durmaz; D. Nicklasson (74' E. Hédinsson), W. do Carmo (82' J. Lundén), L. Patjadzjan; D. Morais Reis (64' S. Suma).

GAIS började direkt med en mycket bättre inställning än mot Norrköping. Förvisso underlättade det att MFF inte spelade med samma köttmur som nämnda maoistiska motståndare, men nog var passningsspelet och de raka lösningarna mycket bättre än senast. GAIS vann många bollar på mittfältet medan motståndarnas spel främst utmärktes genom deras blonda lintott Ola Toivonen som förenade sitt oskuldsfulla blonda leende med sitt ökänt fula spel utan att åka på något kort för sina armbågar och allmänna armviftande - i en härlig matchsekvens går Daniel Nicklasson in hårt på mittfältet och markerar för att visa var skåpsfan skall stå, en Nicklasson som var bra i första men som försvann en del i andra. Gårdakvarnarna Prince Ikpe Ekong och Fredrik Lundgren var båda återigen bollvinnare som inte slarvade bort bollarna i onödan och titt som tätt lyckades få iväg nån boll på djupet eller ut på kanterna utan att först spelat igenom hela backlinjen via målvakt och tillbaka till defensivt mittfält. Den första kvarten hade malmöiterna inte något att komma med och GAIS skapade en del farliga lägen som tyvärr inte utnyttjades maximalt. Efter den första kvarten fick pågarna en bra period i fem-tio minuter men sedan var det mest grönsvart igen. Tur det, Dime Jankulovski stod nämligen med en lågt stående sol i ögonen hela första halvlek. Bobbie Friberg da Cruz är återigen en följsam och duktig mittback samtidigt som ytterbackarna lyft sitt spel sedan senast. Framförallt Kenneth Gustafsson kommer ofta upp på sin vänsterkant och lyckas till och med springa offside. Lite plus till David Durmaz också som skötte sitt defensiva jobb bra mot en ojämn, kringflackande Gunnilsepojk innan denne gick av skadad. Ju längre halvleken led desto mer började jag tänka på Kalmar FF borta, där ett positivt spel straffades med ett mål i slutet och en total kollaps i andra. Men jämförelsen i min stressade hjärna var inte rättvis. Matchen mot kalmariterna var en jämn kamp men här dominerade de rättrogna. 0-0 i halvtid.

I andra halvlek börjar GAIS med samma attityd och för en gångs skulle belönas det. Bara några minuter in i halvleken ramlar bollen bort till en omarkerad Levon Patjadzjan som med ett disktinkt skott längst med marken kan göra sitt första mål i den vackraste av tröjor och 0-1. I den här matchen var Levon tillbaka i gammal storform efter några mer anonyma insatser. Han fick mer bollar att arbeta med och var inblandad i många dueller. Med ledning på bortaplan gör MP vad jag bedömer som ett vettigt byte när Daniel Morais Reis tidigt får gå ut för Sheriff Suma. Brasseanfallaren har slitit på men inte fått ut så värst mycket och har dessutom den föga hedervärda vanan att ramla ihop som en säck potäter så fort han kommer nära straffområdet. Om jag inte visste bättre kunde man tro att storheter som Jörgen 'Sockiplast' Pettersson var en stor idol bland brasilianska ungdomar. Tyvärr tar inte Suma riktigt vara på den här möjligheten. Även om han är teknisk och snabb både med och utan boll så har han ännu inte riktigt förstått det här med lagspel. Även om det i första hand är frågan om att springa på kontringar efter ledningsmålet så finns det oftast passningsalternativ. Istället rusar Suma som oftast mot närmsta hörnflagga.

Malmös anfall består framförallt av att de vaskar fram ett dussin hörnor varav en del blir farliga. Undantaget är ett stolpskott av den finske före detta premier league-spelaren Jonathan Johansson som annars oftast skjuter förvånansvärt uselt. Mot slutet börjar MFF:s spel mattas och jag börjar verkligen hoppas och även tro på tre poäng. Tidigare har jag hela tiden hållit hårt i bordskanten vid alla farligheter men nu börjar jag slappna av och släpper greppet. Därför måste jag ta på mig en del av ansvaret för vad som sedan hände. Matchuret har gått förbi 90 spelade minuter och går närmar sig slutet på stopptid när fienden får en frispark vid deras vänstra långlinjen. Inbytte utomjordingen Alf, som för lite mer än 30 år sedan kraschade i Frölunda, snor åt sig några extra meter inåt plan och slår ett inlägg som Dime försöker boxa bort men hindras av egna spelare (Prince Ikpe Ekong tror jag det var) och den ramlar hos en motståndare som klipper till, bollen studsar mot insidan av bortre stolpen och sen via Andreas Tobiasson i eget mål. Ridå och ytterligare ett oavgjort resultat i protokollet.

Men någon form av stoisk distans så är måhända oavgjort i Malmö inte så värst illa och vi fick i alla fall igång målskyttet med två mål - om än det ena i fel nät. 1-1 är på något löjligt sätt bättre än 0-0, även om det suger att vi inte håller nollan. Nu får vi tro och hoppas på några poäng hemma mot Örebro SK. Risken är dock stor att det blir en repris av matchen mot IFK Norrköping.

Se Levons 1-0 mål mot Malmö

Klicka på länken

Inför MFF-GAIS

Säsongens 5 och sista (innan Em uppehållet) bortamatch spelas imorgon mot Skåne laget Malmö FF. Som bekant tränar ex-GAISarna Hans-Roland laget och det ska bli intressant att se vad morgondagens GAIS kan skapa mot sina förra tränare. Noterbart för GAIS del är att Morais är tillbaka efter sin huvudskada samt att Migen Memelli slagit upp sin magmuskel skada och att Björn Andersson är Avstängd.

GAIS får se upp med Ola Toivonen samt formstarke Edward Ofere.

Bobbie om Peking matchen och HIF-rykten

Klicka på bilden för att se intervjuvn.

GAIS 0 - 0 IFK Norrköping

När jag står där på läktaren och lider mig igenom de sista minuterna av denna vedervärdigt dåliga match så undrar jag lite kring vilken mening jag skall börja matchrapporten med. I skrivande stund kan jag inte komma ihåg dem alla; inte någon champagne on ice men måhända lite pissljummen lättöl; superettan här kommer grönsvart; pengarna tillbaka...

Man behöver la inte vara så värst perceptiv för att förstå att detta var en dålig match?

Lag: [4-2-3-1] D. Jankulovski; K. Gustafsson; A. Tobiasson, B. Friberg da Cruz; D. Durmaz; P. Ikpe Ekong, F. Lundgren; D. Nicklasson (76' B. Andersson), W. do Carmo, L. Patjadzjan (68' J. Gudmundsson); M. Memelli (45' E. Hédinsson)

Nu skall det kanske sägas att med lite perspektiv (läs: upplevelse av ytterligare 45 minuter) var inte första halvlek så värst dålig från GAIS sida. Förvisso kom laget inte till så värst många vettiga avslut men det gjorde verkligen inte bottengänget IFK Norrköping heller. Migen Memelli kom då slutligen in som anfallare i en startuppställning och lämnade i halvtid, fortfarande utan att ha gjort mål i en allsvensk match för sitt klubblag. Nu tycker jag inte han var så värst dålig, han nickskarvade fram en massa bollar till Norrköpings målvakt men var i övrigt inte helt värdelös. Får la tro att de var hans brist på matchtempo och flås snarare än hans insats som ledde till det bytet. Han var helt enkelt inte den frälsare som vissa tycks se i super-Migen, men inte heller så dålig som en del befarat och ansett. Det enda glädjeämnet som jag såg i första halvlek var Prince Ikpe Ekong som inte bara var utmärkt som bollvinnare utan även bidrog offensivt. Bra, tänkte jag, nu måste la tvivlarna som inte förstår den defensiva mittfältgigantens storhet bli nöjda. I andra halvlek gör han mig besviken, mycket besviken, genom att slå bort bollar på motståndarna på sätt som jag inte trodde var möjligt.

Nu var det verkligen inte bara Prince som kom ut som en annan, sämre spelare, till andra halvlek. Oavsett vad MP sa till dem i halvtid så fick det knappast önskad effekt. Maken till dålig inställning, kassa passningar och alibilöpningar får man leta efter. Genom att ta ut super-Migen hamnar laget i en bekant situation; det finns ingen anfallare kvar på plan. Wanderson do Carmo försöker och är emellanåt riktigt kreativ, men någon striker är han inte. Dessutom förlorar vi honom för hans bästa position. Ingen nyhet för någon och det är förstås lättare för mig som sitter och gnäller framför en datorskärm än MP som måste fatta ett beslut med fyra anfallare som går och skadar sig konstant, men att upprepa gamla misstag en gång... När GAIS har bollen finns det i nästan aldrig mer än en eller två spelare i boxen. Om det skulle visa sig att det finns fler spelare där inne börjar någon kladda på bollen - så vackert när spelet fungerar men så frustrerande när det gått i baklås - och så tappas den bort till inkast, eller hörna, eller någon obskyr frispark som den lätt sinnesrubbade domaren hittar på.

De enda som får godkänt över hela matchen är möjligen Wanderson och Bobbie Friberg da Cruz som ofta är säker och elegant samt Dime Jankulovski som agerar tryggt de gånger han behöver göra något. Övriga i försvaret var snarare säkerhetsrisker. Jag förstår inte varför Andreas Tobiasson nästan varje gång hamnar med ansvaret att sökta uppspelet. Han är la så lite Beckenbauer man kan bli och är verkligen inte rätt man att ha bollen framför fötterna när någon motståndare gör en rusning.

IFK Norrköping kom definitivt till Göteborg med siktet inställt på en poäng, krympte ytor och spelade på kontringar. Inte vackert, men i deras situation kan man inte anklaga dem för det.

Ibland klagar äldre människor över att tevespel förstör ungdomen. Jag tycket inte det har drabbat mig - jag är inte ens så värst ung längre - men nog har det skadat mig en del. När jag trött och besviken staplar ut från betongh-vetet så tänker jag att något måste la ändå göras för att få tillbaka denna chans att göra mål och hänga på den övre halvan? Dra upp haken på 1541:an så att floppyn åker ut, vända på 5 1/4'' av plast till första sidan och första halvlek, knappa in LOAD"GAIS",8,1 och köra om matchen. Ser jag någon av spelarna på sta'n imorgon får jag la gå fram och fråga om jag kan få pengarna tillbaka. De tjänar definitivt mer än vad jag gör. Kanske kan köpa det där GTA4 som alla talar om är så farligt nu för tiden. Commando Libya är ju bannlyst av Barnjournalen så de kan man ju inte spela...

Inför GAIS - Norrköping

Efter 1-0 förlusten mot Nyköping i Sv-Cupen är det nu dags för Allsvenskan igen. GAIS kommer till dagens match utan Sheriff Suma samt Jonas Lundén. Men några stora ändringar jämnt emot senast mot HBK lär det inte bli. Super-Migen är åter igen start klar men frågan är om han får vara med på plan under 1:a halvleks avspark.

Norrköping som inför dagens match mot Grönsvart ligger sist i allsvenskan och är även det ända laget i allsvenskan som misslyckats att ta 3 poäng. Den förre Folksams arbetaren Sören Cratz kommer 17-manna trupp där kanske Daniel Bamberg (en gammal GAIS bekanting då han provtränade med GAIS för något årsedan) samt Kevin Amuneke borde ses som IPekings största hot.

Dagens tips: 2-1

Nu vill mjölk-kossorna ha Bobbie

Enligt uppgifter i Lokaltidningen skall Helsingborgs IF vara intresserade av Bobbie Friberg da Cruz som mittback och ersättare för Andreas Granqvist som är på lån från Wigan. Det rödblå skånelaget har redan tidigare varit och luktat på Bobbie, men då i rollen som högerytter.

Jag undrar lite stilla vad HIF eventuellt kommer att erbjuda GAIS för Friberg da Cruz vars kontrakt går ut till hösten - lite smuggelöl från andra sidan sundet måhända? Den snabba försäljningen av Halsti på premiärdagen har visat att likviditeten i vårat lag inte varit fullt så gott som man kunde hoppats - måhända för att styrelsen räknade medan att göra sig en liten slant på just Bobbie redan i vintras.

Nu har GAIS, med inkomster från Halsti och derbyt, lite mer pengar botten av kistan och kan agera lite mer kyligt. Kommer HIF med så mycket ihopsamlade mynt i mössan att en affär blir av stapeln? Eller kommer GAIS - som vid en försäljning endast har kvar Andersson, Tobiasson och ett osäkert kort i Ekunde på mittbackspositionerna - att möta erbjudandet med kyla och låta Bobbie spela ut sitt kontrakt? Om inte annat vore det fördelaktigt att sälja till en klubb med lite större plånbok än Helsingborg - Häcken kanske (obs, skämt)!

Annars har kanske Bobbie höstpremiär för HIF mot - just det- GAIS...

... eller så händer inte någonting alls så som så många gånger förut när det gäller Bobbie och stora världen. Bobbie kommer att spela i GAIS hela vägen ner i division 2 igen och sluta på grund av sin knäskada vid 33 års ålder efter en match mot Skärhamn.