tisdag 8 juli 2008

Pablo Campos ny anfallare

Det har surrat med rykten kring en ny anfallare ett tag nu. Många har trott att det skulle bli någon av de två brasilianska anfallarna Matao eller Pablo. Nu skall enligt bland annat Expressen Pablo Campos skrivit på ett kontrakt med GAIS. Detta är även något som bekräftas av fresnobee.com som tidigare spekulerat om en övergång för den heta anfallaren. Även hans gamla klubb har bekräftat övergången vid en presskonferens.
Pablo Campos
Den 25-åriga anfallaren är född i Brasilien men har spelat för den nordamerikanska klubben Fresno Fuego i Premier Development League (PDL). Jag har givetvis inga direkta kunskaper om laget eller ligan, men det hela gör mig en smula nervös. Enligt Wikipedia är det fjärdedivisionen i deras banala och traditionslösa seriepyramid - Fresno Fuego är ett franchise-lag som bara existerat sedan 2203 och ersatte det anrika laget Central Coast Roadrunners som existerad i hela sju år! Att han gjort 14 mål på bara 10 matcher behöver därför inte vara en indikation på hans skicklighet utan att han spelar i en dålig liga vars lag leder sin division (amerikansk term, ej att blanda ihop med en riktig division, tror Hockey-intresserade vet vad jag menar). MLS-lag har varit intresserade av honom, men hans ålder har tydligen stört sig med deras uppfattning om rookie.
Pablo Campos igen
Han beskrivs som en kraftig avslutare, över 190 cm lång, med en god förmåga att hålla borta försvarare från bollen - låter som en typisk target helt enkelt. Tydligen skall han även klaga mycket på domare och fått ett rykte om sig att slänga sig - Migens naturliga ersättare?

Enligt vad som uppges skall hans årslön hamna på ungefär 720 tkr, vilket troligen är någonstans i närheten av vad Migen Memelli - som just återvände till Albanien - hade i lön. Det är min gissning att det är på detta sätt som Pablo Campos kostnad finansieras. GAIS fortsätter att handa på den amerikanska marknaden, först från ett Collegelag och nu från fjärdedivisionen. Om Campos kan bidra med något för att spetsa truppen och ge den en extra dimension återstår förstås att se.

söndag 6 juli 2008

AIK 2 - 2 GAIS

Efter att förlusten motMjölk-kossan i H-borg gett mig en grav förkylning. Ångest och smärta kan faktiskt vara ohälsosamt. Återigen stod då en förväntat förlust på tapeten - Sveriges kanske mest avskydda fotbollsklubb - Solna AIK [saijk]. Dessa hade nyligen börjat höstsäsongen med att fullständigt köra över ÖSK med 4-1 på bortaplan. Själv vågade man la inte ens hoppas på den där härligt regniga reprisen på Nya Ullevi för två år sedan då AIK snuvades på guldet tag vare en god kämparinsats från de grönsvarta, då med nuvarande ajkaren Kari Stephenson på plan. Laget som startade i den vita bortadressen var i stort sett det samma, endast David Durmaz - som fick en smäll i slutet av förlustmatchen mot HIF - ersattes av Jonas Lundén.

Lag [4-2-3-1]: J. Lundén, A. Tobiasson, B. Friberg da Cruz, K. Gustafsson; L. Patjadzjan, W. do Carmo (84' J. Gudmundsson), D. Nicklasson (61' T. Lycén); D. Morais Reis (63' B. Andersson)
Fienden... förlåt, motståndarna började matchen med stort självförtroende och hamrade under större delen av första halvlek på mot ett GAIS som hade lite svårt att värja sig. Prince Ikpe Ekongs frånvaro märkets mer i denna match än i den första efter uppehållet. Framförallt gjordes det många misslyckade brytningar av bollbanor av spelarna. Då AIK:s yttrar och anfallare oftast låg i linje med vår backlinje skapade det många farliga situationer. Förvar och mittfältare försökte oftast spela sig ur situationerna, men sällan med något lyckat resultat; AIK låg tätt på nästan hela tiden och hade ett väldigt kort lag som var med väl i både försvar och anfall. Den elegante Bobbie Friberg da Cruz kunde måhända spela sig ur situationer bättre än många andra men utan boll och med så pass hårt press lyste ibland hans orutin som mittback igenom. Kenneth Gustafsson gjorde några sådana felbeslut i brytningarna, även om han lyckades bättre i närkamperna. Jonas Lundén kändes inte helt i form när han gjorde några dåliga ingripanden och även orsakade den frispark som ledde till 1-1 i början av den andra halvleken.

Men nu går jag händelserna i förväg. Efter en halvtimme kunde - ja, skulle - en av AIK:s farliga djupledsbollar gett ledningen. En anfallare löper på en boll och skjuter i mål. linjemannen vinkar för offside vilket även var min spontana reaktion efter en repris i dålig vinkel. En andra repris visar dock att han lågg i linje med (troligen) Bobbie i en lite ojämn backlinje. Ibland kan GAIS tydligen få domslut med sig. Istället löper yttern Levon Patjadzjan bra på en boll som förs fram på ett utmärkt sett av Daniel Morais Reis, armeniern kommer bra till mot målvakten och avlustar beslutsamt med fel fot till 0-1. Innan dess hade jag precis förbannat Patjadjan för hans slarv, även om han tidigare haft ett utmärkt skott på mål utanför straffområdet från sin position som högerytter. Hade det varit mot något annat lag än AIK kanske man kunde sagt att det var orättvist - men det finns nog inga orättvisa mål mot AIK.

1-1 kom tidigt i den andra halvlek, Stephenson var lite sugen på en röka och hade ersatts av Rubarth. En frispark från vänsterposition, som sagt orsakad av Lundén på grund av att han slarvigt drog ner någon blond yngling, slogs mot målområdet där Obolo svagt nicktouchade till bollen som således ställde Dime Jankulovski. I det stora hela var dock Dime återigen en demonmålvakt som gjorde flera avgörande ingripanden i den svåra tid som följde. Nu fick AIK luft under vingarna och började mala på, 2-1 kom som på beställning efter en utmärkt och överumplande lobbpass till borte stolpen av den tidigare målskytten. Jag betällde in ännu en öl och chilinötter för att dränka mina sorger i chilinötter och Staropramen. Det var nattsvart. I en intervju efter debaclet i Helsingborg sade Magnus Pehrsson att han inte gjorde några tidiga byten då han räknade med att spelarna på plan kunde göra mål. Han kunde inte göra ett sådant felbeslut denna gång, att något behövde göras var uppenbart och inom några minuter i mitten av andra byttes Björn Andersson in för Daniel Morais Reis och Tommy Lycén - som gjort ett bra inhopp senast - mot Daniel Nicklasson. Nicklasson fick höga betyg av Gårdakvarnen förra matchen, men personligen tyckte jag han stoppade upp anfallspelet och var inte allt för besviken med byten denna gång heller. Morais Reis hade återigen visat god vilja, men samtidigt legat allt för mycket offside för att göra någon riktigt glad - även om ett bortdömt mål inte visades i repris vilket givetvis är grund nog för konspirationsteorier.

Med byterna blev det mer av 4-4-2 med Levon som anfallare till vänster; bra läge för att använda sin högerfot. Wanderson flyttade mer åt vänster åt Lycén blev högerytter. Efter drygt tio minuter betalade förändringarna sig. Fredrik Lundgren slog fram en boll till Björn Andersson strax till vänster om straffområdet som tvekade lite men sedan helt oväntat slog in bollen i mål förbi en förvånad AIK-målvakt. Jag höll på att kvävas på en av mina tröst-chilinötter. 2-2 alltså och nu blev det något av en nagelbitare och inte bara för oss grönsvarta, AIK:s enda poäng var inte ens säkrat. En tid efter målet så tog sig målvakten tillfället i akt att knocka Bobbie. Nog för att målvakten är fredad i målområdet, men det betyder inte att man får göra vad som helst. För min del hade han gärna fått blåsa straff där - fast vi hade la missat den i vilket fall... I slutet har GAIS vid några tillfällen lite press och byter även ut Wanderson do Carmo mot Jóhann Gudmundsson för att få in en mer naturlig vänsterytter. Wanderson fick som vanligt mycket stryk men när han sprang ut såg jag att han bara haft ett avlust mot mål, hade man inte hoppats på mer från en offensiv mittfältare/släpande forward?

Sett till avslut på mål och matchen i stort var oavgjort ett bra resultat. Nu undrar man om inte Björn Andersson skall testas på topp från start vid något tillfälle. Ängagänger Ljungskile SK kanske skulle vara ett utmärkt tillfälle.

lördag 5 juli 2008

Reuben Ayarna och annat (uppdaterad)

Precis som de rykten BtVM10 hört och förtäljt om tidigare, blir ghanianen Reuben Ayarna, 23 år, (gepe) Prince Ikpe Ekongs ersättare i truppen. Han har tidigare varit på GAIS-gården och provtränat i några veckor. Trodde personligen att eventuella nyheter skulle få vänta till efter helgen, men så är alltså inte fallet. Ayarnas övergångspapper är tydligen ännu ej i ordning, utan eventuella framträdanden i den grönsvarta tröjan lär dröja till efter bortamatchen mot saik.

Reuben Ayarna beskrivs som en vänsterfotad spelare med ett bra passningspel och speluppfattning som framförallt är lämpad för rollen som balansspelare men sägs kunna spela över hela mittfältet.

I och med värvningen av den lovande mittfältaren Johan Mårtensson som nu ansluter till truppen kan Prince ha fått inte en, utan två ersättare - båda tämligen oprövade. Ayarna har tidigare spenderat ett antal år åt amerikansk collegefotboll i Boston, där han tycks varit något av en stjärna. Vilka kvalitéer detta kan tänkas innebära är svårt att sia om. På sätt och vis går det att utgå från att alla utländska ligor är bättre än allsvenskan, men amerikansk collegefotboll kan lika väl vara i paritet med division 4.

23 år gammal och med ett 4,5 årskontrakt torde han i bästa fall vara en nära nog färdigutvecklad spelare som GAIS tror mycket på. I värsta fall kan han bli ännu en spelare som tär på klubbens ekonomi utan att bidra med spets till truppen - en ny Sheriff Suma (som i alla fall hade åldern med sig), Super-Migen eller Ponomarev. Och är det ännu fler mittfältare GAIS egentligen behöver? Det har talats om ytterligare ett nyförvärv nästa vecka - den som lever får se om denna någon är en ny messias.

Samtidigt tycks Suma gå på lån till en norsk klubb för resten av året. Förhoppningsvis en god lösning för såväl Suma som GAIS. Det har tidigare sagts att han inte ingår i våra framtidsplaner och om han kan få spela boll och öka sitt värde annorstädes är det något som gynnar alla parter. Som tidigare meddelats går Henrik Dahl på lån till Varbergs BoIS. Dessutom går nu Migen Memelli till FK Tirana under resten av kontraktstiden, förhoppningsvis tar han sina - enligt rykterna höga - lönekostnader med sig till Albaniens huvudstad.

fredag 4 juli 2008

Dahl håller färgen men byter lag


Det har nu blivit klar med ytterligare en förlust - om än inte av samma dignitet som Ekongs flytt till Djurgårdens IF - Henrik Dahl har återvänt till Varbergs BoIS, en klubb han representerat förut och debuterade för som 17-åring efter att ha lämnat moderklubben Grimeton utanför Varberg. BoIS spelar även de i grönsvart-randigt med svarta byxor. Några kanske var med när GAIS spelade borta mot detta lag i Svenska cupen 1999. En match där GAIS först hamnade i underläge innan de grönsvarta... ja alltså, de vitklädda menar jag, vände matchen till 2-1 (Magnus Gustafsson och Pelle Blohm) efter att BoIS fått två spelare utvisade.

Se även artikel i Hallands Nyheter.

Helsingborgs IF 1 - 0 GAIS

Slutligen, äntligen var det där europamästerskapet över så att det fanns möjlighet att återigen se på riktig fotboll - på plats dessutom. Eftersom det var på bortaplan men suget var stort orkade till och med en soff-flane som jag ta mig till bussen. Med lärdom från tågresan till Halmstad (svårt att fokusera blicken) bestämde jag mig för att ta det lugnt, grabbade tag i två folköl från kylen ett par bananen och så förstås passet - man skall ju änna utomlands - på väg ut genom dörren. Väl framme vid Ullevi visade det sig återigen hur stor suget på GAIS är. Flera människor hade slagit upp tält för att få de bästa platserna för hemmamatchen mot LSK om nästan två veckor!

På marschen från krogen till arenan genom centrala Helsingborgs trevliga gränder går det la lite som vanligt. Ser på lite håll en kille som av någon anledning (?) bankar till med näven på en sidoruta på en polisbuss. Polisen väntar någon minut innan de griper tag i killen och trycker upp honom mot någon vägg. Andra runtomkring fattar la förstås inte varför de plötsligt ger sig på den killen och börjar käfta om polisbrutalitet. Hela spektaklet sätter igång så jag ökar taken och går före för att slippa allt tjafs.
Lag [4-2-3-1]: D. Jankulovski; D. Durmaz, A. Tobiasson (88' J. Gudmundsson), B. Friberg da Cruz, K. Gustafsson; E. Hédinsson, F. Lundgren; L. Patjadzjan (81' B. Andersson), D. Nicklasson (68' T. Lycén); D. Morais Reis.
Jag hade givetvis inga förväntningar överhuvudtaget på förhand. Att Johannesson från Stocksund värmer upp i sin svarta domardress när jag kommer till Olympia höjer la inte precis hoppet. En del oro fanns förstås över förlusten av bollvinnaren och sidledspelaren Prince Ikpe Ekong även om jag trodde och också fick se att Ejyólfur Hédinsson kunde gå in och fylla den luckan förtjänstfullt, utan att för den sakens skull glänsa. Tillsammans med kapten Fredrik Lundgren gavs det stabilitet och balans till GAIS spel. Samma sak därbakom där framförallt Bobbie Friberg da Cruz fortsatte med sitt storspel - huvudet är ännu ej i Danmark trots att vi befann oss i Skåne. Som vanligt, höll jag på att säga, är det inte fullt lika stabilt på ytterbacksplatserna där Kenneth Gustafsson och David Durmaz måhända klarar av de defensiva uppgifterna habilt, men inte är med så mycket och effektivt framåt som kunde behövas för att GAIS med sitt på papperet defensiva upplägg skall komma till. Sedan skall man förstås förstå att arbetet som ytterback är mer utsatt än det som mittback (förra helgen kunde man ju se hur kul en dåligt understödd Axbom hade det mot Garrincha i VM-finalen 1958).

Överlag är atleternas insats i första halvlek god, i alla fall så god som jag förväntar mig. GAIS är duktiga på att skära av HIF:s anfall och vinna boll. Vid ett tillfälle i mitten av halvleken får vi dessutom ett mycket bra läge att ta ledningen. Daniel Morais Reis bryter en passning i motståndarnas backlinje och kommer fri med målvakten. Istället för att avsluta med fötterna blir det en hafsig nick som Daniel Andersson i motståndarmålet med lite tur och skicklighet räddar. Angående den ensamma anfallaren är förstås meningarna delade. Han tar för sig mer och bättre och har ett visst målsinne, men det är tveksamt om han har de egenskaper som behövs för hans utsatta roll som ensam anfallare. Han är tunn och därför ointe så värst lämplig som en traditionell target, samtidigt är det väldigt svårt att slå djupledsbollar på en ensam anfallare rakt framför målvakten. Ytan som finns mellan deras backlinje och målvakt är liten och allt som oftast blir det offside. Vad jag efterlyser - och vilket också sker en del i andra halvlek - är djupledsbollar på kanterna där våra tilltänkta offensiva yttrar har lite yta att arbeta på och kan slå bollar på löpande anfallare och mittfältare. Daniel Nicklasson har mycket boll i första men är enligt min mening allt för omständig och långsam för det spel jag efterlyser. Inlägg kommer inte mot löpande spelare. Sedan försvinner han mycket i andra och det är ett bra beslut att lyfta ut honom för Tommy Lycén som gör några goda försök. På den andra kanten är Levon Patjadzjans lägstanivå låg, allt för låg. Samtidigt så får han inte de bollar jag anser att han behöver. Först en bit in i andra börjar detta ske och armeniern kommer mer till sin rätt med flera farliga inlägg.

Med tanke på HIF:s hyfsat ofarliga spel känns det en smula snopet när de plötsligt får till något bra. Bollen sker som en varm kniv genom smör förbi de grönsvarta försvaret och René (döpt efter kaféägaren i Allå, allå 'emliga armén?) Makondele kan göra 1-0 i 44:e minuten. Det är Helsingborgs lilla guldgosse Henrik Larsson som slår den avgörande passningen och den passiva publiken blir helt till sig över att "Hinke" gjort det igen. Som grönsvart känns det förstås en smula orättvis.

Andra halvleks början präglas i mina ögon framförallt av att Johanesson från Stocksund, som antagligen märkt att han gjort en acceptabel första halvlek och måste kompensera, gör några ytterst märkliga domslut utan någon rim eller reson. Efter att matchen återigen lyckas stabilisera sig efter detta kan i alla fall GAIS långsamt arbeta sig in i matchen igenom efter att HIF börjar tänka mer och mer på att försvara tre poäng snarare än att säkra segern. I tur och ordningar har Morais Reis, Wanderson do Carmo - som var trängd under stora delar av matchen - och Lycén mycket bra frilägen som alla kunde, ja nästan borde, leda till mål. Framförallt Wandersons friläge framför målvakten var ett under att skåda på nära håll. Två meter till mål och grabben lyckas skjuta över, högt över. Kommer osökt att tänka på när Kennet Andersson i landslaget lyckades brösta över mål i ett liknande läge för en herrans massa år sedan, men det här var nästan värre. Wanderson såg i det närmast chockad ut. Till slut blir det återigen en hedervärd förlust. Men hedervärda förluster ger noll poäng!

Ps. Angående de där tältande, någon på bussen sa något om någon Bruce Springsteen... kan det vara ett av sommarens nyförvärv? Sände några SMS till en polare från Orust som även han var nere i Skåne och såg Ola Toivonen radera en ledning och påpekade att vi gaisare är garanterade tre poäng i nästa hemmamatch fick jag svaret "Hö, hö, ni kommer att stå på knä o gråta i ert eget blod!" - bör kanske påpeka att killen äger får... ds.

Andra referat:
gais.se: Matchreferat
gp.se: Så snopet, GAIS
hd.se: Turlig HIF-seger mot GAIS, "Henke" bakom Helsingborgs seger, Renés fullträff gav tre poäng, Nilsson nöjd med segern - men inte mycket mer

torsdag 3 juli 2008

Görnsvart talang i P16-landslaget

Sandeep Mankoo har blivit utagen som en av de 18 spelarna som ska få spela en Nordisk pojktunerig i Bohuslän. I truppen har även DSS talang Nicklas Bärkroth blivit uttagen.
Matcher som ska spelas är:

28 juli kl 19.00

Gullmarsvallen, Uddevalla
Sverige-Danmark

29 juli kl 19.30

Starke Arvid Arena, Ljungskile

Sverige-Skottland

31 juli kl 18.00
Nösnäsvallen, Stenungsund
Sverige-Färöarna

2 aug
Placeringsmatch


Lycka till Sandeep.

onsdag 2 juli 2008

Inför: Helsingborgs IF - GAIS


GAIS beger sig till Skåneland och mötet mot Helsingborgs IF. HIF som är det laget i Allsvenskan som skjutit mest i hela Allsvenskan. GAIS har skjutit femte mest i Allsvenskan där lag som IF Elfsborg, Malmö FF, Kalmar FF samt HIF lyckats lossa mer skott än våra Grönsvarta hjältar. Helsingborg kommer till matchen som alla nog vet utan den malaria smittade Razak Omotoyossi. Det kommer bli intressant att se hur GAIS lyckas prestera efter att man tappat Ekong till DIF samt om GAIS anfalls/mål problem löst sig under sommaren. Vem vet kanske slänger Magnus Pehrsson upp jokern Björn ”Störst bäst och vackrast” Andersson på topp. Väl mött på Olympia!